Missbruk och beroende
Missbruk och beroende
Många socialkontor i Sverige upplever att allt fler unga vuxna blir aktuella inom
socialtjänsten och behovet av att anpassa metoder och insatser har länge diskuterats.
Kommunerna är överens om att målgruppen unga vuxna är en ”svår grupp” att arbeta med och
att gruppen är ”svårfångad”. Vidare anses att organiseringen av arbetet och resurserna inte är
anpassade till målgruppens behov. Stor del av gruppen uppger även en samsjuklighet och
brister finns i samverkan med andra aktörer.
Gruppen unga vuxna och dess ohälsa, missbruk och kriminalitet har fått stor uppmärksamhet
senaste åren. Redan 2003 gjorde Utbildningsdepartementet en utredning om förslag till
insatser för ”unga utanför” d.v.s. målgruppen 16-24 åringar som står utanför arbetsmarknaden
och som inte studerar. Utbildningsdepartementet gör ett uttalande om att man måste bryta det
utanförskap som många unga befinner sig i. Av 70 000 unga utanför år 2001 befann sig
fortfarande ca 20 000 av dessa utanför även ett andra år. De som står utanför två år eller
längre har betydligt svårare att etablera sig i samhället. Enbart en av fem studerade detta andra
år och en av tio arbetade med en löneinkomst över tre basbelopp. Många av dessa unga har
svårt att sätta ord på sina problem men beskriver högst ogynnsamma uppväxtförhållanden i
föräldrahemmet, svåra sociala problem, olika former av sjukdomar eller funktionshinder,
missbruk, kriminalitet och samhällets diskriminering. Vissa har fått barn tidigt och då hoppat
av utbildningen. Många har någon form av skolmisslyckande bakom sig (SOU 2003:92).
Samtidigt finns lite kunskap och området tenderar att vara svårbeforskat av flera orsaker. Det
har visat sig att unga vuxnas ohälsa ofta är ett dolt problem som ger avtryck senare i livet
(Arnsvik, 2012). Mot den bakgrunden är det angeläget att undersöka hur målgruppen
egentligen ser ut.