Vad består det goda sociala arbetet av och hur kan man göra för att bedöma lovande arbetssätt när insatser inte är evidensbaserade?
Lovande arbetssätt är utvecklat i Danmark (Lovende praksis) som ett koncept för att beskriva och analysera sociala insatser som inte har en dokumenterad effekt men ändå antas ha en särskilt god sannolikhet för att skapa utveckling och välfärd för medborgarna.
FoU Nordväst använder Lovande arbetssätt-konceptet som ett av våra verktyg när vi utför uppdrag som handlar om att beskriva och analysera insatser och metoder som används inom socialtjänsten.
Sedan 2025 driver vi tillsammans med ägarkommunerna för FoU Nordväst, Socialstyrelsen och FoU Nordost ett pilotprojekt, för att anpassa den danska modellen för lovande arbetssätt till svenska förhållanden. Vi kommer även undersöka dess tillämpbarhet som verktyg för aktörer på olika nivåer (lokalt, regionalt, nationellt) för att beskriva och vidareutveckla arbetssätt inom socialtjänstens verksamhetsområde. I projektet finns två referensgrupper, en med regionala och nationella aktörer bestående av flera FoU-enheter, myndigheter och SKR. För förankring i socialtjänsten bildas en referensgrupp av deltagande verksamheter som ger inspel på elementen och modellens användbarhet.
Hur har verktyget tagits fram?
Danska Socialstyrelsen har i samarbete med forskare och praktiker utvecklat en modell för klassificering av lovande arbetssätt. Den beskriver en uppsättning faktorer som tillsammans bidrar till identifieringen av lovande arbetssätt. Utgångspunkten för modellen är att det finns arbetssätt som i dagsläget saknar evidens men för vilka såväl teoretiska argument såväl som praktiska erfarenheter talar för att det sannolikt skapar goda resultat för klienter.
Ett arbetssätt anses lovande om den i hög grad kännetecknas av ett antal element som tillsammans bildar en forsknings- och praktikförankrad grund. Lovande arbetssätt bygger på elva element. Se avsnittet om element på denna sida.
Målgrupper för att tillämpa Lovande arbetssätt:
Praktiker för att bedöma styrkor och svårigheter i insatser som ges och för inspiration till vilka områden som kan utvecklas ytterligare.
Studerande och lärare som utgångspunkt för diskussion om t ex kunskapsformer inom det sociala området och vad som karaktäriserar god praktik.
FoU:er och forskargrupper för t.ex. kartläggning av lovande metoder inom ett visst område.
